Magen är den kroppsdel som klamrat sig kvar mest sen operationen. Men faktiskt, det senaste tycker jag faktiskt att den minskat. Okej, det är klart att den redan har minskat egentligen - men nu känner jag det själv! Den hänger visserligen ut och så fortfarande men den känns inte alls lika påfrestande och framträdande längre. Det är en skön känsla!

75.4 kg stod vågen på idag. Det går definitivt långsammare nu mot slutspurten men med tanke på att jag inte varit jättenoga med maten och inte tränar mer än mina dagliga geocacharrundor får jag ändå vara mer än nöjd. Knappt 7 kilo kvar till målet jag satte upp för snart ett år sen, det är ju häftigt egentligen!

Nu när man kan handla 'vanliga' kläder i 'vanliga' affärer har det blivit avgjort roligare att shoppa kläder. Jag kan själv tycka att det är kul att titta i andra GBP-bloggar när folk lägger upp 'dagens outfit' och visar hur fina de är och hur snygga de äntligen kan känna sig. Själv har jag ingen spegel som är stor nog att ta sådana bilder på mig själv, men härom dagen på jobbet kom jag på att vi har ju en i hallen... Passade på att ta en bild! Väldigt snabbt och ur konstig vinkel, men det är alltid något!

Bilden visar en salig blandning när det gäller storlek... Kjolen tycker jag är fin, fast den är för stor nu och rumpan ser stor ut i den. Jag tror att den är typ storlek 46? Den grå tröjan är storlek L, likaså mina leggings, medan t-shirten är 40/42. En blandning av kläder inköpta vid olika tillfällen med andra ord! Får väl också ursäkta med att detta är efter att ha jobbat hela dagen, så jag ser lite mer sliten ut än på morgonen...

Bilden av sig själv är knepig. Insidan, psyket, är så svår att den behöver vi inte ens försöka ge oss i kast med här. Men utsidan då?

Jag har skrivit om detta innan, men jag tycker verkligen att det är svårt att 'förstå' hur jag ser ut. Jag kan fortfarande bli chockad över hur en tröja i storlek 40/42 kan passa. Hallå, jag behöver väl ha tio storlekar större?!

Jag kan titta på bilder på andra opererade och tänka att wow, så små och nätta de är jämfört med mig - och så får jag se att de väger mer än mig. Fast där väger så klart muskelmassa, längd osv också in. Folk säger till mig att jag är smal men det är jag verkligen inte, inte enligt den självbild jag har. Magen hänger ju där den hänger, låren är stora och rumpan lika så. Nu låter det som om jag är helt utseendefixerad men det är inte grejen heller, utan det är mer det att hjärnan liksom inte hängt med och förstått att jag faktiskt väger 46 kg mindre än för ett år sen. Jag ser fortfarande mig själv som för stor för att kunna smälta in i en grupp. Jag kan fortfarande fundera över om ett säkerhetsbälte ska vara för kort, eller om arbetskläder ska finnas i tillräckligt stor storlek - fast detta är saker jag egentligen inte behöver tänka på längre.

Mitt slutmål har ju varit att väga max 68 kg, vilket skulle innebära att jag ligger precis inom övre gränsen för 'normalt' för mitt BMI. Får ibland höra att 'du ska väl inte gå ner mer nu? Då försvinner du ju!' Men nej, hallå! Jag vill bli normalviktig! Samtidigt vill jag kunna ha en normal och sund syn på min hälsa så jag försöker att inte snöa in mig för mycket på det heller. Jag går inte ner i vikt för att bli 'snygg' utan det handlar om att vara frisk och att orka. Jag orkar så mycket mer nu och får inte alls lika ofta infektioner, så nog märker jag en skillnad.

Fredagar är min officiella vägdag. Idag stod vågen på precis 76.0. Nytt lägstarekord! Undrar när jag vägde såhär sist? Måste ha varit i min barndom. Nu håller vi tummarna att den fortsätter gå ner nästa vecka... Måste kolla upp om jag har något mer upsatt delmål att sikta på, annars känns under 70 kilo som ett viktigt sådant - då är det ju bara 2 kg kvar sen!

Som titeln säger, jag lever allt men har varit kass på att uppdatera! Just nu ligger allt med träning och så lite på is. Jag ska försöka komma igång igen i september. Anledningen är att jag deltar i ett geocachingprojekt att försöka ta en geocache om dagen. Då hinner jag inte träna, men jag rör i alla fall på mig. För att nå dagens cache jag jag bland annat klättra i en brant skogsbacke...

Ska också promenixa med en kompis idag, kommer kanske bilder sen.

Började jobba denna vecka och nu blir det skärpning med maten - det har blivit en del skräpmat under sommaren då jag rest en del och så. Jag märker också att jag kan äta allt mer och blir hungrigare snabbare, så de sista 8 kg jag har kvar att gå ner blir nog de mest utmanande - men jag ska fortsätta kämpa! Det är på sätt och viss enklare nu när man har fasta rutiner och så på ett annat sätt än när man är hemma och ledig. Nya dag, nya tag!

Igår var jag och badade i en sjö tillsammans med min syster och mina föräldrar. På prov så testade jag att se hur väl jag flyter nu. Jag har alltid flytit på ytan som en kork och helt ansträngningslöst kunnat guppa runt på vågorna. Men inte längre! Jag sjunk faktiskt - mycket underlig känsla! Provade både på rygg och mage och det var inte alls som förr. Jag får jobba upp en ny flytteknik tror jag - där ser man vilken skillnad -45 kg gör... Fast det är såklart en bra skillnad - även om det kändes bra underligt!

Det senaste har jag legat på en platå, då tappar jag lätt motivationen att skriva. Har varit mycket hos mina föräldrar det senaste, men nu är jag hemma i lägenheten så då passade jag på att väga mig - 76.8 kg, hoppla! Det är ju för sjutton nytt lägstarekord! Sådana överraskningar gillas förstås skarpt... Har annars legat länge på runt 78 nu, så detta är en bra bit ner.

Mindre kul - efter att ha kommit hem värmde jag middag. Det var en rätt jag gillar, så kanske det påverkade vad som hände - kanske att jag åt för snabbt och/eller tuggade för dåligt. För när jag var klar kände jag hur maten stod mig upp i strupen och jag kände mig riktigt dålig. Sprang på toa. Jag har inte spytt sen jag opererade mig så jag visste inte hur det skulle kännas. Om jag ens 'kan' spy längre. Men ni vet hur det liksom kommer saliv innan man spyr? Det fick jag. I mängder. Och sen spydde jag. Inte så mycket, men det är ju aldrig kul i vilket fall. Det kom bara lite matrester blandat med vatten som tur var. Sen kändes det lite bättre, men jag hade fortfarande ont i magen, vilket börjat redan innan jag åt - så det beror knappast på dumping. Fick snart springa på toa men även nu efteråt, medan jag skriver detta, gör det redigt ont. Riktigt magknip, en påträngande smärta i magen. Det har jag inte känt på riktigt länge, det är inte samma smärta som jag kan få när jag dumpar, detta är något annat. Förstår verkligen inte var jag skulle ha lyckats dra på mig någon skit, så det är konstigt. Hoppas det snart gör över!