Just nu ligger jag i min sjukhussäng efter första natten. Jag ska försöka beskriva hur det gått...

Jag kom till sjukhuset strax före 8 och fick snart byta om till sjukhusets kläder, fick blodförtunnande medel och det förbereddes för dropp. När allt detta var färdigt och jag väntat ytterligare kördes jag ner till en vänthall för kirurgiavdelningen. Där låg jag i en timme, fick magen tvättad, fick även på mig en stilig mössa och varm filt. Sen var det bara att vänta och vänta...

Till slut kördes jag in i operationsrummet. Då kändes det nervöst. Jag fick massor av grejer på mig, för EKG, blodtryck och jag vet inte allt. Händer och fötter skulle ligga på ett visst sätt och sen fick jag andas syrgas. Personalen var jättegullig och berättade hela tiden vad som skulle hända. 'Du kommer känna dig varm och trött, sen somnar du'. Det tog en liten stund, men sen gick det fort och det sista jag såg var 'satellit-lamporna' framför mig.

Jag sövdes ganska precis kl 12 och vaknade ganska precis kl 16. Jag var då rejält groggy och hade svårt att hålla ögonen öppna, men ville absolut vara vaken och inte somna igen. I ungefär 20 min efter att jag vaknade fick jag andas i syrgasmask (hade den så klart innan jag sov också), obehagligt men nödvändigt. Efter det kändes det bättre och jag var rätt nöjd med att ligga där på uppvaket - förutom att jag var så fruktansvärt torr i munnen. Den var fullkomligt uttorkad, jag kunde inte prata ordentligt eller ens stänga munnen. Jag fick badda munnen flera gånger med vatten och till slut med rapsolja - smakade pyton men håller längre än vattnet. Vid det laget ville de inte ge mig mer vatten eftersom jag inte fick svälja än.

Kirurgen sa till mig att operationen gått bra, det hade bara varit lite bökigt för det var så trångt?! Om jag räknat rätt tog den lite över 2 timmar.

Jag hade blivit tillsagd att jag skulle tillbaks till rummet 19, men det blev ungefär 19:40. Jag fick ett nytt rum - miste min tidigare fönsterplats (snyft!) men delar i alla fall bara rum med en person nu, urgulliga L som gjort samma operation.

Flera gånger påpekades för mig att droppet tog dåligt. På hela dygnet fick jag i mig knappt en liter vätska och de förstod att jag var väldigt törstig. Tillbaks i mitt nya rum fick jag prova att gå på toaletten vilket gick bra - jag fick även borsta tänderna för att få bort oljan vid vid det här laget klibbat ihop sig till en äcklig vit massa i munnen. Kändes väldigt skönt att få bort det.

Jag sov dåligt under matten, men annars gick det bra. Vid något tillfälle frågade sköterskan om jag ville ha smärtstillande i förebyggande syfte. Jag sa korkat nog nej (just då kändes det bra) och det fick jag sota för - tidigt på morgonen fick jag fruktansvärt ont - spände mig (vilket så klart gjorde det värre!), kunde inte ligga still (vilket också gjorde det värre...), kunde inte andas normalt osv. Efter vad som kändes som en evighet tog den nya dosen smärtstillande och nu känns det bättre, men jag är fortfarande väldigt, väldigt öm och det är jobbigt att röra på sig. Att sitta och stå vill jag helst inte tänka på just nu.

Droppet är bortkopplat nu och jag ska försöka dricka små, små mängder. Igår när munnen var så torr längtade jag efter det där glaset, men smärtan nu gör det svårt att mana sig upp för en klunk. Och att andas genom den där lilla pipen som jag ska göra minst 4 gånger per timme ska vi inte tala om... Men förhoppningsvis ska det kännas bättre längre fram under dagen...