En vanlig uppfattning som man ser hos människor är att en gastric bypass är en så kallad "quick fix". Dvs något man gör för att man är lat, saknar disciplin och inte orkar kämpa på gammalt hederligt vis. Att man lägger sig på operationsbordet ett par timmar, sen åker man hem och lever som vanligt och går ner i vikt utan att behöva kämpa.

 

Det är ren och skär bullshit.

 

Gastric bypass är det man gör när ingenting annat fungerar. En sista utväg. Det är också det sätt som, i dagens läge, visat sig ha mest effekt över lång tid när man behöver gå ner mycket i vikt. Nu pratar vi inte att väga 5-10 kg för mycket utan det kanske handlar om 30, 40, 50 kg eller mer som man behöver gå ner för att nå en hälsosam vikt. De flesta som försöker gå ner så mycket i vikt går, tyvärr, ofta upp det igen senare. Det gör GBP-patienter också... men påtagligt mindre än med andra metoder.

 

Man gör inte en sådan här operation för att man vill se ut som en supermodell, utan det handlar om hälsan, att minska riskerna för sjukdomar och för tidig död. Man blir inte vältränad och snygg på köpet, ofta behåller man någon grad av övervikt och löshuden som ofta blir över efteråt är inte att leka med. Vem som helst kan inte göra en Gastric bypass, i alla fall inte i offentligt regi, utan det krävs att man har en väldigt stor övervikt, att man uppfyller hälsokraven för att för opereras m.m. Man ska godkännas och man ska undersökas. Det är remisser, möten och utvärderingar.

 

Under en Gastric bypass-operation gör man en omkoppling inuti kroppen. Efteråt har man en mycket mindre matsäck och maten man äter går i princip rakt ut i tarmen. Detta gör att man kan äta mycket mindre åt gången och därför får man ett mycket mindre näringsupptag. Den mat man får i sig måste man tugga mycket, mycket noga och äta långsamt. Det är tack vare detta som man går ned mycket i vikt, speciellt under första året. Sen brukar det plana ut och efter 10 år ganska man rentav gått upp en del i vikt igen, dock normalt sätt blir man aldrig så stor som innan operationen (men det kan ske, om man missköter sig och tänjer ut sin lilla magsäck maximalt genom att äta för mycket eller äta/dricka onyttigt).

 

Att göra en sådan här operation är inte riskfritt och inte utan sidoeffekter. Till de vanligaste hör näringsbrist (vilket man behandlar genom att efter operationen få äta näringstillskott livet ut), håravfall tills kroppen kommit i balans igen, dumping (starka obehagskänslor när man äter för snabbt, för stora bitar, onyttigt eller liknande. Symptomen varierar från person till person och kan t.ex. vara illamående, trötthet, diarré, kräkningar, hjärtklappning). En del människor kan uppleva att man inte känner smaker på samma sätt som förut, man kanske börja gilla mat man tidigare ogillade eller tvärtom. En del blir laktosintoleranta när magen arbetar annorlunda. Kort sagt är det många potentiella förändringar att ta ställning till och det går aldrig att säga på förhand hur man kommer reagera, det varierar från person till person. En del mår jättebra på alla sätt efteråt medan andra måste göra stora omställningar.

 

Jag har funderat länge och hårt över detta, jag har vägt fördelar mot nackdelar och slutligen kommit fram till att detta är rätt för mig. Jag gör det inte för att jag ska bli snygg och smal utan för att jag vill må bättre och minska risken att bli sjuk längre fram på grund av min övervikt. Sen är det förstås annat som spelar in också. Jag vill kunna handla kläder på en vanlig avdelning i en vanlig klädaffär, orka med i samma takt som andra, få plats och våga ta plats ute i samhället. Jag vill må bra fysiskt och psykiskt, helt enkelt. Det kommer bli en hel del kämpande men jag är övertygad om att det kommer att vara värt det.