Oj, vad svårt det är med klädstorlekar nu! Jag vet liksom inte vad som passar bara genom att titta på det. Innan operationen fick jag höra att man kan ha en felaktig kroppsuppfattning, att man inte vet riktigt hur man ser ut längre. Just så är det för mig nu. Ibland tycker jag att jag ser enorm ut, ibland förvånar jag mig själv när jag tittar på bilder - är det där jag?! Jag ser så liten ut! Och kläder är jättesvårt. Jag måste prova dem för att se om de passar eller inte.

 

Igår var ju röd dag, och efter att suttit hemma hela förmiddagen kände jag att jag behövde göra något. Det blev en liten tur ner till lokala centrum för att titta på kläder. Först gick jag till Edels, som är en lågprisbutik med kläder, heminredning m.m. De har inga speciella avdelningar för stora storlekar (där jag alltid fick köpa kläder förr i de flesta butiker, gärna ett litet hörn gömt längst in i butiken som för att man inte skulle behöva låtsas om att det finns stora människor - ni som varit med vet hur det är... Och av någon anledning måste majoriteten av dessa kläder alltid vara storblommiga i någon hemsk färg?!) - utan istället får man leta runt bland alla kläder som är ganska blandade i stil och placering. Eftersom det är en klassisk lågprisbutik vet man aldrig vad man ska hitta eller i vilka storlekar - de kan ha 20 tröjor alla i storlek 34-36 och ingen annan, eller i några storlekar men inte andra osv. Det är lite av ett lotteri men det är en del av charmen, en del är bara skit men man kan göra riktiga fynd också.

 

Tittade lite på jackor, men behöver egentligen inte någon just nu. Men drömmen är en skinnjacka... Kanske till nästa vår... Jag har även en svaghet för munkjackor och såg flera i olika storlekar, valde ut en i lite sliten stil i storlek XL. Tycker de är bra att kombinera med olika toppar och annat - jag är väldigt obekväm med mina tjocka överarmar och döljer dem gärna.

 

Sen såg jag några fina toppar, bland annat med en häst på som jag gärna ville ha. Största de hade var i storlek L. Vad fasen, tänkte jag. Jag provar den. Och kan ni tänka er - den passade. Storlek L. Wow alltså! Det måste ha varit i tidernas begynnelse jag sist kunde ha något i den storleken! Nu i efterhand kan jag tänka att jag borde ha testat munkjackan i storlek L också, kanske den också hade passat? Men den jag köpte i XL sitter ändå bra tycker jag, så den funkar.

 

Köpte även en kjol. Jag har haft kjol en gång på kanske tio år. Det var i somras, en lång blommig kjol (som var nästan för stor redan när jag köpte den, och nu kan jag absolut inte ha den, har inte ens kvar den). Jag har länge tänkt att jag måste börja använda kjol igen, det känns som det är dags... Men det har varit svårt att hitta en som jag gillar. Denna är svart, slutar strax ovanför knäna, och även den i XL. Jag borde nog ha provat även den i L, den passar nu men kommer nog bli stor om ett tag, tror jag - den sitter inte jättetajt. Det låter säkert konstigt att jag inte provade den mindre storleken först, eller inte kan bedöma vad jag har... men det är helt enkelt så ovant! Och det var först i efterhand - eller snarare i andra butiken - som jag började tänka såhär. När jag var i den här butiken var jag fortfarande förvånad över att jag kunde ha XL och det slog mig knappt att jag kunde provat L också.

 

Slutligen blev det även ett par leggings och strumpor - jag älskar färgglada strumpor, speciellt randiga, så kunde inte riktigt låta bli att köpa några par.

 

Efteråt gick jag vidare till Lindex, men där fanns inget jag direkt tyckte om. Sist blev det en runda på Kappahl och där fanns desto mer - provade några tröjor, bland annat en löst sittande med en tiger på. Bestämde direkt att jag ville ha ett linne eller t-shirt under (inte minst då den är lite genomskinlig och djupt skuren...) och provade... och provade... och provade... till slut blev både topp och tigertröja i storlek 40/42. Wow! Det känns konstigt. Som att jag köpt fel. Men den storleken passade faktiskt! Visst, toppen sitter ganska tajt över bilringarna kanske, men jag tror min hjärna är lite skadad där - jag har alltid köpt löst sittande kläder, tält, för att man trott att man ska se bättre ut då - men det gör man förstås inte. Jag försöker komma ifrån det nu. Och tigertröjan sitter faktiskt ganska löst även i den storleken, så vadå. Toppen kommer väl passa bättre med tiden, bättre de än att den snart är för stor istället...

Till sist plockade jag på mig ett linne som de hade rea på. Just denna grej var roligast av allt under hela shoppingturen - att kunna gå fram i en butik, till de "vanliga" kläderna, de billiga reagrejerna, och kunna plocka ett "vanligt" klädesplagg i en "vanlig" storlek - och det passar! Har man inte varit väldigt stor kan man kanske inte riktigt förstå hur viktigt detta är. Det låter konstigt kanske men det var verkligen en stor grej för mig. Man känner att man passar in, att man hör dit, att man trots allt är en vanlig människa. Att man kan köpa vanliga kläder i en vanligt butik. Underbar känsla!

 

Har ingen stor spegel så det enda jag har att bjuda på är en taskig mobilbild (med smutsig spegel...), men i vilket fall - den outfit jag samlade ihop i den första affären. Riktigt nöjd! Inte riktigt min gamla stil - utan snarare som jag länge önskat att jag kunde klä mig, och nu kan jag det :)