Igår kom kläderna jag beställde för ett par veckor sen. Jag tycker ju det är svårt med storlekar nu då jag liksom delvis tappat kroppsuppfattningen... Men efter att ha köpt kläder i butik för någon vecka sen insåg jag att jag beställt i för stora storlekar... Sist jag köpte byxor fick jag köpa 48:or för att det skulle passa, om det inte var leggings där 46:or funkade. Rumpan har hela tiden krävt någon storlek större än överkroppen men när jag kunde köpa en tröja i storlek 40/42 insåg jag att beställningen skulle bli fel... Hade köpt det mesta i 46/48 förutom ett par byxor som var 'rena' 48:or. Just dem var jag ändå rätt inne på att de skulle funka. Men nehej! Alldeles för stora. En topp åkte också den tillbaka, konstig passform och för stor. Till slut fick även en tredje topp hamna i returhögen. Den var fin men för stor... Lite gränsfall, men kände att när jag nu faktiskt kan ha kläder med lite bättre passform så vill jag faktiskt inte ha kläder som bara hänger på kroppen... Jag har egentligen aldrig haft något klädintresse då jag haft så svårt att hitta snygga plagg, har ju alltid fått gå till 'tjockishörnen' med sitt trista urval. Nu börjar faktiskt ett litet intresse vakna till liv, när så många nya möjligheter öppnar sig. Tänk, nu äger jag två kjolar. Två! Jag som aldrig, aldrig använt kjol i vuxen ålder. Bara en sådan sak.

Idag stod vågen på 81.7 kg, en glad överraskning. Jag har liksom fortfarande knappt kommit över att jag passerat 40-kilosspärren så det blev som en glad överraskning att 'just det ja, det ska ju fortsätta en bit till'! Så knappt 2 kg till så har jag nått nästa delmål, under 80 kg. Det känns stort, att man närmar sig en allt mer 'normal' storlek. Jag har aldrig känt ett behov av att vara annorlunda, att sticka ut i mängden. Det får man gratis när man är så stor som jag var för ett år sen. Så att nu på ett helt annat sätt känna sig som en vanlig person, en i mängden, är underbart. Men jag förstår samtidigt vad andra menat när de sagt att hjärnan inte hänger med i samma takt som kroppen - jag ser fortfarande mig själv som väldigt stor, speciellt i spegeln! Men man kanske vänjer sig allt eftersom...

Imorgon är Eurovisionsfinal med allt vad det innebär med lördagsmys osv... Så denna helg blir det nog ingen nedgång... Får satsa på friska tag på måndag tror jag!